09 juli 2013

#6

Vi dansade på svartklubb, längre och mer intensivt än vad vi egentligen orkade,
Vi hade gått in i något omöjligt, farligt och så jävla dumt.
Jag gick fram till dig, dansande, skrattande, lycklig. Kysste dig och var på väg därifrån,
in i mitten av allt bra, allt det fina, när du skrek över all musik, "fy fan för dig."
Jag tittade dig i ögonen och sen sa du "du är ju helt fantastisk."
Jag bestämde mig då, för att inte fastna, alls.
Men det gjorde jag ändå, och föll okontrollerat i slutet av månaden,
förstörde mitt inre för något som jag aldrig haft, som jag inte ens hade velat ha.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar