29 april 2013

ETT ÅR EFTER EN SORG.

För på pricken ett år sen stod jag vid vår icke-existerande balkong,
kedjerökte, hyperventilerade och grät under fem timmars tid.
Bad om att han skulle ta mig tillbaka, att han skulle ge mig närhet och kärlek,
att allt skulle bli som vanligt och att jag kunde spola tillbaka tiden och kyssa honom igen
för jag var inte beredd på att det var vår sista kyss, sista gången vi höll om varandra,
och sista gången vi sa att vi älskade varandra.
Jag var femton känslor tyngre, och nu har det gått ett år,
och för första gången i mitt liv är jag stolt över var jag är nu, och hur jag tog tag i mig själv,
satte ner foten i Juni och slutade må dåligt över honom och allt som hade med den hemska våren att göra.

2 kommentarer:

  1. Hände mig typ exakt samma sak under exakt samma tid för exakt ett år sedan. Och så här ett år senare är jag glad att det hände för jag mår så himla mycket bättre utan honom, woho GIRLPOWER.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh. Vad jag känner med dig, ditt dåvarande jag, alltså. Men gud vad fint att vi båda är på en bättre plats i livet nu, det är ju det som betyder något. HEJA OSS!!

      Radera