22 februari 2013

EN TEXT OM MIN BÄSTA VÄN.

Jag har känt Diane sen jag flyttade till Bjärred när jag var 9 år
och hon inte förstod ett ord jag sa för att jag pratade så extremt grov skånska.
Vi har varit bästa vänner förutom ett uppbrott på typ en vecka tror jag
då vi var små och jag sa att jag inte ville vara hennes bästis längre.
Under helgen ångrade jag mig dock och gick till hennes hus och frågade
om vi kunde vara bästa vänner igen.. Hon sa "okej" och sen var det löst.
Den här bruden har varit med mig genom allt, allt, allt.
Hon drog upp mig från mitt mörker förra våren då jag flyttade hem igen,
och även om jag grät varje gång vi sågs, och pratade oavbrutet om mig själv
och mitt hjärtekrossande, följde hon med mig varje dag.
Hon är en av de finaste jag vet, och jag är så fruktansvärt tacksam över att jag har henne,
men jag säger kanske inte det tillräckligt ofta, så jag kände att detta behövdes nu.
(bild från sommaren 2008.)

2 kommentarer:

  1. åh, vad glad jag blev i hjärtat av att läsa detta!
    kärlek. <3

    SvaraRadera