21 juli 2011

KNIX

Något som är sådär fruktansvärt tråkigt är att jag ser ut som en bitter femåring som aldrig får som hon vill när jag slappnar av i ansiktet..
Inser även mer och mer för varje minut nu att foto är något som jag aldrig vill lämna efter mig en sekund till..
Det var lite som att komma hem när jag tog upp systemkameran för första gången på två månader.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar