31 januari 2010

MEN ÄNDÅ VÄRT.

Jag skulle inte dit, men jag hamnade där ändå.
Som vanligt spårade det ur,
sällskapet var fint,
speciellt sista tiden med att ligga i sängen och lyssna på musik och räkna andetag.
Att vi sen blev utslängda i världens jävla skitväder är ju en annan sak.

När jag gick hem kändes det som att mina ben brann så ont det gjorde,
och tusen nålar stack i mina fötter varje gång jag tog ett steg.
Nu sitter jag här och skakar,
men det känns bra ändå.

puss?

2 kommentarer:

  1. Men jaa! dagen börjar bli bra nu med, fått inbox från Indien.

    SvaraRadera